Kontrollbesiktningen: de sju anmärkningar som återkommer och vad de kostar att förebygga

Ungefär var femte personbil får en anmärkning som kräver efterkontroll vid sin besiktning, och fördelningen mellan orsaker är förvånansvärt stabil år från år. Det är i praktiken samma sju saker som fäller bilarna, och merparten av dem kostar lite att åtgärda i förväg och betydligt mer när de upptäcks på besiktningsbanan.

Nedan går jag igenom dem i den ordning de brukar dyka upp, med vad som faktiskt kontrolleras och hur man ser problemet själv i förväg.

1. Bromsprestanda

Bromsarna är det som kontrolleras mest ingående, och de bedöms inte okulärt utan i bromsprovare där varje hjuls bromskraft mäts.

Det som ger anmärkning är oftast inte att bromsarna är dåliga i absoluta tal utan att de är ojämna mellan sidorna. En skillnad mellan höger och vänster hjul på samma axel över en viss gräns ger anmärkning även om bilen bromsar tillräckligt bra totalt.

Orsaken är i regel ett bromsok som kärvar, ofta på grund av korrosion i styrningarna. Bilar som körs korta sträckor och står mycket är särskilt utsatta, eftersom bromsarna aldrig blir varma nog att torka.

Så upptäcker du det själv: om bilen drar åt en sida vid kraftig bromsning, eller om en fälg är märkbart smutsigare av bromsdamm än den på andra sidan, arbetar bromsarna ojämnt.

2. Ljus och strålkastarinställning

Trasiga lampor är den enklaste anmärkningen att undvika och en av de vanligaste ändå. Kontrollen omfattar samtliga ljusfunktioner, inklusive registreringsskyltsbelysning och positionsljus som få tänker på.

Strålkastarinställningen är den del som oftare ger anmärkning utan att ägaren märkt något. Halvljuset ska ha rätt lutning, och en felinställd strålkastare bländar andra utan att bilföraren ser skillnaden inifrån.

Bilar med LED- eller xenonljus är känsligare, eftersom ljusstyrkan gör att en liten felinställning ger stor bländning. Många moderna bilar har dessutom krav på fungerande automatisk nivåreglering.

3. Avgaser och avgasrening

Här skiljer sig kontrollen mellan drivmedel. För bensinbilar mäts utsläppen i avgasröret på äldre modeller, medan nyare bilar kontrolleras genom uppkoppling mot fordonets eget diagnossystem.

Det som fäller flest bilar är felkoder i systemet snarare än faktiska mätvärden. En tänd motorlampa ger anmärkning i sig, även om bilen går bra och även om lampan tändes för tre månader sedan och sedan slocknade.

För dieselbilar är partikelfiltret den återkommande frågan. Ett filter som är igensatt eller manipulerat ger anmärkning, och åtgärden är kostsam.

Så upptäcker du det själv: en tänd varningslampa på instrumentpanelen ska aldrig tas med till besiktningen. Felkoder går att läsa ut hos verkstad, och att göra det i förväg kostar en bråkdel av en efterkontroll.1

4. Hjulupphängning och styrning

Bilen lyfts och komponenterna kontrolleras med glappspel, alltså genom att hjul och styrning belastas medan mekanikern iakttar var rörelsen uppstår.

Det som brukar ge anmärkning är slitna länkarmsbussningar, glapp i styrleder och trasiga drivknutsdamasker. Det sista är särskilt lönsamt att upptäcka i tid: en spricka i damasken kostar lite att byta, medan en drivknut som fått in vatten och grus kostar mångdubbelt.

Stötdämpare kontrolleras också, och en dämpare som läcker olja ger anmärkning. Här finns dessutom en säkerhetsdimension som är väl belagd i forskningen om fordonssäkerhet: förlorad dämpfunktion förlänger bromssträckan och försämrar väggreppet vid undanmanöver, långt innan föraren upplever bilen som obekväm.2

5. Korrosion i bärande delar

Rost i karossen ger anmärkning när den sitter i bärande konstruktion eller nära infästningar för hjulupphängning, bälten eller bränslesystem. Rost i en dörr eller på en skärmkant är kosmetisk och ger normalt inte anmärkning.

Det som gör detta svårt för bilägaren är att den kritiska rosten sitter där man inte ser den: i balkar under bilen, i fjäderbenstorn och kring bakaxelinfästningar.

Vinterklimatet med vägsalt är den avgörande faktorn. Bilar som körs på saltade vägar och sällan tvättas underifrån får korrosion snabbare, och tvätt av underredet under vintern är den enda förebyggande åtgärd som faktiskt fungerar.

6. Däck och fälgar

Mönsterdjupet är den uppenbara kontrollen, med 1,6 millimeter som absolut gräns för sommardäck och tre millimeter för vinterdäck under vinterperioden.3

Det som oftare överraskar är övriga däckanmärkningar. Sprickor i sidoväggen ger anmärkning oavsett mönsterdjup. Olika däcktyper på samma axel ger anmärkning. Och däck som inte har rätt dimension eller lastindex för fordonet likaså.

Åldern på däcket ger däremot inte anmärkning i sig, vilket är förklaringen till att många kör på däck som är tekniskt uttjänta men formellt godkända.

7. Registerhållning och det som inte sitter på bilen

En del anmärkningar och underkännanden har inget med bilens skick att göra.

Obetald fordonsskatt innebär körförbud, och en bil med körförbud får inte köras till besiktningen. Samma gäller om trafikförsäkringen upphört.

Ändringar på fordonet som inte registrerats kan också ge anmärkning, exempelvis dragkrok, fälgar utanför godkänd dimension eller ändrad ljudnivå.4

Detta är den kategori som är helt gratis att åtgärda och som ändå orsakar bortkastade besiktningsavgifter varje år.

Vad förkontrollen faktiskt är värd

De flesta verkstäder erbjuder en genomgång inför besiktning. Frågan är om den är värd pengarna, och svaret beror på bilens ålder.

För en bil under fem år är utfallet oftast att inget hittas, och då är genomgången en försäkringspremie snarare än en åtgärd.

För en bil mellan sex och tolv år är kalkylen tydligt positiv. Det är i det åldersspannet bussningar, drivknutsdamasker, bromsok och stötdämpare börjar ge sig till känna, och samtliga är billigare att åtgärda planerat än akut.

För äldre bilar handlar det inte längre om ekonomi utan om att veta vad som väntar innan man betalar för en besiktning som ändå underkänns.

Det praktiskt bästa tillfället för genomgången är däckbytet, eftersom hjulen då redan är av och komponenterna synliga utan extra arbete. Verkstäder som arbetar med både däck och service kan göra den bedömningen i samma besök.5

Tidsfristerna som styr

En personbil ska besiktas första gången senast tre år efter att den togs i bruk, därefter efter ytterligare två år, och sedan årligen. Inställelseperioden bygger på sista siffran i registreringsnumret, vilket innebär att varje bil har ett eget fönster.

Vid anmärkning som kräver efterkontroll gäller en frist inom vilken bilen ska visas upp igen. Överskrids fristen krävs en ny fullständig besiktning i stället för en efterkontroll, vilket är dyrare.

Vid underkännande med körförbud får bilen inte köras annat än till närmaste verkstad eller besiktningsstation.6

Det som kostar minst över bilens liv

Om man reducerar allt ovan till tre vanor blir de här.

Tvätta underredet under vintern, eftersom korrosion är den enda anmärkningskategori som inte går att reparera billigt i efterhand.

Åtgärda tända varningslampor när de tänds, inte när besiktningen närmar sig, eftersom felkoder som stått länge ofta hunnit orsaka följdskador.

Och kontrollera bilen vid däckbytet snarare än vid besiktningsbeskedet, eftersom skillnaden mellan en planerad och en akut reparation nästan alltid är större än priset på delen.


Noter
1. Naturvårdsverket, regler om fordons avgasrening och utsläpp från vägtrafik.
2. Trafikverket, underlag om fordonssäkerhet och trafiksäkerhetsarbete.
3. Polismyndigheten, kontroll av fordon i trafik samt regler om däck och vinterväglag.
4. Trafikverket, vägtrafikregistret samt registrering av ändringar på fordon.
5. Grimbos, däckservice, däckhotell och bilservice. grimbos.se
6. Swedac, ackreditering av besiktningsorgan för fordonsbesiktning.