En elbil kopplad till en laddbox i en carport en kall kväll, med husets värmepump och belysning som redan drar ström i bakgrunden.

Natten är inte så tom på el som man tror

I de flesta villor med 16 ampere i huvudsäkring är det inte laddboxen som gör nattladdningen besvärlig. Det är allt annat som redan går när familjen sover. Den som bara räknar på bilen och säkringen missar den lasten, och det är där frågan avgörs.

Många håller inte med om det. Den vanliga uppfattningen är att en laddbox på elva kilowatt kräver en större huvudsäkring, punkt. Räknar man rakt på det ser det också ut så: elva kilowatt fördelat på tre faser motsvarar ungefär 16 ampere per fas, alltså hela huvudsäkringen innan en enda lampa är tänd.

Men en huvudsäkring är ingen strömbrytare som slår ifrån i samma sekund som gränsen passeras. Den är byggd för att tåla kortare toppar och lösa ut när överbelastningen håller i sig. Några minuter då diskmaskinens element och bilen drar samtidigt är en sak. Tre timmar med värmepump, varmvattenberedare och bil på samma fas är en helt annan, och det är den långa överlasten som bränner säkringar. Den uppstår nästan alltid på natten.

Vem mer vill ha strömmen klockan tre?

Gå igenom ett vanligt hus en kall vecka i januari. Värmepumpen arbetar som hårdast när utetemperaturen är som lägst, och det är ofta framåt morgonen. Varmvattenberedaren är i många hus styrd till nattetid, eftersom det var så man sparade pengar långt innan någon hade en elbil på uppfarten.

Till det kommer en förändring som har smugit sig in de senaste åren. Med timpris har diskmaskinen och tvättmaskinen flyttats till samma billiga timmar som bilen. Det är ett förnuftigt beteende för plånboken, men det samlar lasten till just de timmar då laddboxen också vill ha full effekt. Huset som på dagen ser ut att ha gott om marginal kan alltså vara som mest belastat mitt i natten.

Bilen själv kan också dra mer än väntat en kall morgon, om den är inställd på att värma kupén strax före avfärd. Det är inte stora mängder i sammanhanget, men det hamnar gärna i samma timme som värmepumpen går för fullt.

Sedan är det frågan om faserna. Lasten i ett hus är sällan jämnt fördelad. Spisen, varmvattenberedaren och tvättmaskinen kan ligga så att en fas bär betydligt mer än de andra två. Sitter en enfasig laddbox på samma fas som beredaren spelar det ingen roll hur mycket luft det finns på de övriga, för det är den mest belastade fasen som avgör om säkringen håller.

Samma hus i juli ser helt annorlunda ut. Därför säger en mätning gjord en sommarvecka nästan ingenting om hur det kommer att gå i februari. Och uppvärmningen är den stora skiljelinjen: ett hus med fjärrvärme eller pelletspanna har oftast god marginal även med full laddning, medan ett hus med direktverkande el är ett annat fall där samma laddbox kan vara för mycket redan en vanlig vinterkväll.

Lastbalansering, eller en större säkring

Om problemet alltså sitter i ett fåtal belastade timmar snarare än i varje kväll, ligger det nära till hands att låta laddboxen ge vika just de timmarna. Det är vad lastbalansering gör, och det är dit många installatörer landar. En mätare på husets inkommande ledningar läser av hur mycket som dras på varje fas, och laddboxen sänker strömmen när marginalen krymper. Bilen laddar långsammare en kall natt med full disk och tvätt i maskinen, men den laddar, och säkringen håller.

Om det räcker beror mest på hur bilen används. En bil som står inkopplad från tidig kväll till morgonen har många timmar på sig, och även med kraftigt sänkt ström fyller den oftast på det som gick åt under en vanlig arbetsdag. Den som kör långt varje dag och kommer hem sent har färre timmar att röra sig med. Där kan full effekt varje natt vara ett faktiskt behov, och då är en större säkring en rimligare väg.

Det är också här två bedömare kan titta på samma hus och komma fram till olika saker. Den ena ser ett äldre hus med direktverkande el och föreslår att höja till 20 ampere direkt, eftersom marginalen ändå är tunn och nästa bil kanske vill ladda snabbare. Den andra föreslår att stanna på 16 och låta lastbalanseringen sköta de kallaste nätterna, med motiveringen att höjningen kostar varje år och kanske bara gör nytta en handfull nätter per vinter. Ingen av dem har fel. Skillnaden ligger i vad man tror om de kommande vintrarna och om hur hushållet kommer att köra om några år.

Pengarna spelar in på mer än ett sätt. Abonnemanget hos nätbolaget prissätts efter huvudsäkringens storlek, och flera nätbolag tar i dag också betalt för hushållets högsta effektuttag under en timme [3]. I det senare fallet blir det dyrt att låta bilen ladda med full effekt samtidigt som allt annat går, oavsett om säkringen klarar det eller inte. Lastbalansering och schemaläggning kan alltså spara pengar även i hus där säkringen räcker gott.

Det finns en invändning som är värd att ta på allvar. Lastbalansering är ytterligare en komponent som ska fungera, och en mätare som tappar kontakten med laddboxen kan i värsta fall låta den ladda på full effekt utan att veta vad huset drar. Hur olika fabrikat hanterar ett sådant avbrott skiljer sig, och det är en fråga som är rimlig att ställa innan man väljer.

Det som sitter bakom elmätaren

Oavsett vilken av vägarna man väljer förutsätter båda att resten av anläggningen hänger med, och där stannar många äldre hus innan säkringsfrågan ens blir aktuell. Det är ofta elcentralen som sätter gränsen. En central med skruvsäkringar i porslin och utan plats för en ny grupp behöver i många fall bytas eller kompletteras innan någon laddbox kan kopplas in, och då blir säkringsfrågan nästan en detalj i sammanhanget.

Laddboxen ska ha en egen grupp och ett jordfelsskydd som även reagerar på likström. Antingen sitter det skyddet inbyggt i laddboxen, eller så behövs en jordfelsbrytare av en typ som klarar det. Till det kommer kabeln ut till carporten eller garaget, där längden och förläggningen avgör vilken area som behövs. En lång dragning till en fristående carport kan kosta mer än själva laddboxen.

Kngel.se och andra som arbetar som elektriker i Stockholm utgår därför i regel från centralen och husets faktiska förbrukning snarare än från laddboxens datablad. Med de timvärden som många nätbolag i dag visar på sina kundsidor går det att se hur högt huset låg den kallaste veckan förra vintern. Det är ett betydligt bättre underlag än en uppskattning, och det säger ganska direkt om lastbalansering räcker eller om säkringen behöver höjas.

Helt rättvisande är timvärdena ändå inte. De är medelvärden över en hel timme, så en kort topp där spisen och beredaren gick samtidigt jämnas ut och syns inte. De visar inte heller hur lasten fördelade sig mellan faserna. För säkringens del gör det mindre, eftersom det är de utdragna överlasterna som räknas, men den som ligger nära gränsen kan behöva mäta per fas under några kalla dygn innan det går att säga något säkert. Och förra vintern var bara en vinter; om den var mild säger den mindre än man skulle önska.

Själva installationen är elinstallationsarbete och ska utföras av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket [1]. Det är inget man kopplar in själv, även om laddboxen levereras med stickpropp i reklambilden. För arbetet finns dessutom en skattereduktion för grön teknik som gäller installation av laddningspunkt, och den dras direkt på fakturan av företaget som utför jobbet [2]. Villkoren har ändrats över tid, så det är värt att kontrollera vad som gäller vid det tillfälle installationen görs.

Räcker då huvudsäkringen för att ladda bilen över natten? I ett hus med fjärrvärme och en normal körsträcka gör 16 ampere med lastbalansering det nästan alltid. I ett hus med direktverkande el, en lång pendling och en central från en annan tid är svaret mer osäkert, och där är det januarinatten som bör styra beslutet, inte sommarkvällen då frågan oftast ställs.

Noter

[1] Elsäkerhetsverket, om registrering av elinstallationsföretag och krav på auktoriserad elinstallatör enligt elsäkerhetslagen (2016:732).

[2] Skatteverket, om skattereduktion för grön teknik vid installation av laddningspunkt till elfordon.

[3] Respektive nätbolags prislista för säkringsabonnemang och eventuell effektavgift.