Diskussionen om effektavgifter har mest handlat om villor och småhus. Men det är en annan grupp fastighetsägare som står inför en minst lika stor utmaning: bostadsrättsföreningar. I en BRF delar medlemmarna på kostnaderna för den gemensamma elen – belysning i trapphus, tvättstugor, garage, hissar, och kanske en bastu eller gym. Med effektavgifter baserade på högsta förbrukning under en månad kan dessa gemensamma anläggningar plötsligt bli dyra. Speciellt om många medlemmar tvättar samtidigt, eller om garagets laddboxar för elbilar används på ett oorganiserat sätt. Effektavgifter är inte bara en fråga för villaägare – det är minst lika mycket en fråga för föreningar.
Hur slår effektavgiften mot en typisk BRF? Låt oss ta tvättstugan som exempel. En modern tvättmaskin drar cirka 2 kW under uppvärmning och centrifugering. En torktumlare drar ytterligare 2–3 kW. Om två medlemmar tvättar samtidigt – vilket är vanligt under kvällstid – kan det innebära en effekttopp på 8–10 kW bara från tvättstugan. Lägg till belysning, hissar och annan förbrukning, och plötsligt är föreningens toppeffekt betydligt högre än den hade behövt vara. Med en effektavgift på kanske 60–80 kr per kW och månad kan det handla om flera tusen kronor extra per år. Pengar som måste tas från medlemmarnas avgifter.
Elbilsladdning är en annan stor utmaning. Allt fler BRF:er installerar laddboxar i garaget för att möta medlemmarnas behov. Det är bra – men det kan också bli en kostnadsfälla. Om flera medlemmar kommer hem samtidigt vid 17-tiden och alla kopplar in sina bilar för laddning på maxeffekt, då skapas en rejäl topp. En enda laddbox kan dra 10–22 kW. Har du fem bilar som laddar samtidigt pratar vi om 50–100 kW bara från laddningen. Lägg till tvättstugor, hissar och annat – och föreningens effekttopp kan bli astronomisk. Det är här smart laststyrning kommer in.
Laststyrning innebär att laddboxarna pratar med varandra och fördelar den tillgängliga effekten. Kanske har föreningen en huvudsäkring på 100 kW. Om fem bilar är inkopplade samtidigt kan systemet sänka varje laddbox till exempelvis 10 kW istället för 20 kW. Bilarna laddar lite långsammare, men de laddar fortfarande. Och effekttoppen hålls under kontroll. De flesta moderna laddboxar har denna funktion inbyggd, men den måste aktiveras och konfigureras. Många föreningar har inte gjort det – och betalar onödigt mycket.
Tvättstugan kan också optimeras. En enkel åtgärd är att installera tidur som sprider ut användningen. Kanske kan maskin 1 bara starta mellan jämna timmar, maskin 2 mellan udda timmar. Eller så kan man införa ett bokningssystem som förhindrar att flera medlemmar tvättar samtidigt. Det kräver lite planering, men kostnaden är minimal. En annan lösning är att byta till mer energieffektiva maskiner som har lägre toppeffekt. En ny tvättmaskin kan dra betydligt mindre än en gammal, samtidigt som den tvättar lika bra.
Belysning är en tredje faktor, precis som solceller. Många BRF:er har äldre belysning med hög effekt – lysrör, halogen, eller till och med gammaldags glödlampor. Att byta till LED kan minska effektbehovet för belysning med 70–80 procent. Det påverkar både energikostnaden och effekttopparna. Och LED-lampor håller mycket längre, vilket minskar underhållskostnaderna. Det är en investering som ofta lönar sig på kort tid.
Styrning av hissar och ventilation är mer avancerat, men kan också ge besparingar. En hiss drar mycket el när den startar, men den går sällan. Ventilationssystem kan vara igång dygnet runt med hög effekt. Kanske kan ventilationen styras ner under natten, eller när ingen är i byggnaden? Moderna styrsystem kan anpassa ventilationen efter behov – till exempel med hjälp av närvarosensorer eller tidur. Det minskar både energianvändning och effekttoppar.
En viktig poäng är att föreningen måste mäta för att veta. Utan data är det omöjligt att veta var topparna sitter. Många BRF:er har idag digitala elmätare som kan ge timvisa värden. Analysera dessa. När inträffar de högsta topparna? Är det på kvällen när folk kommer hem? Är det på helgen? Är det när tvättstugan och laddboxarna används samtidigt? När du vet var problemet sitter kan du börja åtgärda det.
Sammanfattningsvis: effektavgifterna är en realitet även för bostadsrättsföreningar. De påverkar kostnaderna för gemensam el – tvättstugor, laddboxar, belysning, hissar och ventilation. Men med enkla åtgärder som laststyrning av laddboxar, tidur i tvättstugan, LED-belysning och smartare styrning av ventilation kan föreningen minska sina effekttoppar dramatiskt. Det krävs lite planering och ibland en mindre investering, men besparingen på effektavgiften kan snabbt betala tillbaka. Och dina medlemmar kommer att tacka dig för att deras avgifter inte behöver höjas i onödan.